Jag vet verken ut eller in längre. Är trött förvirrad och skakar som bara den. Jag trodde jag hade fått koll på mitt liv men jag trodde visst fel. Jag trodde detta var på riktigt. Att det var annorlunda och inte precis som alla andra gånger. Jag litade på dig! Du var den enda jag litade på. Den jag anförtrodde saker till. Den som jag trodde skulle finnas i mitt liv tills jag dör.
Men jag antar att jag hade fel! Fyfan vad det sårar :'(
Take me away! To a better place.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar